Som så många gånger förut, bjöd min pappa igår ut barn och barnbarn på Restaurang Lindgården. Det har blivit en tradition, att en gång varje sommar sitta ute i deras underbara trädgård en skön sommarkväll, och sedan framåt jul avnjuta deras julbord. Ja, ända sedan jag var barn har vi ätit här en eller ett par gånger om året. Jag minns när vi som barn åt här, grillkorv och pommes frites fick vi barn - vilket fest det var! Och källarmästare Bo Lindqvist som startade Lindgården (för 46 år sedan) var så snäll mot oss barn, en gång fick vi egna "blanka" menyer att ta med oss hem, så vi kunde leka restaurang hemma ;)
Att sitta uppe i deras festvåning är extra festligt, och här har vi brukat sitta de senaste åren, eftersom vi är så många! På Lindgården har tiden stått still på något sätt, det har "alltid" sett ut så här, och det är lite befriande på något sätt, att någonting kan få vara sig likt, och inte moderniseras och göras "ljust och fräscht" som alla andra ställen.
I går var det sista dagen Lindgården har öppet för säsongen, och vad jag har förstått är det inte klart om det öppnar upp igen, till sommaren (?) Ägaren Lars-Gunnar Lindqvist avled hastigt tidigare i höstas och syserdottern har drivit det vidare tillfälligt nu i höst, men om det fortsätter så vet man inte än... Man kan bara hoppas att det inte går ur tiden helt... och att framtida nya ägare låter det leva vidare under liknande former...